Den svenska humlen som har hittats ute i naturen, exempelvis genom den inventering som resulterade i insamlingen av historisk humle och där resultatet bl.a. redovisas i boken Humle - Det gröna guldet av Else-Marie K. Strese och Clas Tollin - Nordiska Museets förlag, är sannolikt rester av äldre odlingar. Exakt ålder på dessa är naturligtvis svårt att komma fram till men vi vet att ingen professionell förädlare har förändrat dem för att passa dagens odlingar och krav. Metoden "från växt till historia" har använts för att "hitta" de gamla odlingarna.

Ett område som särskilt utmärker sig när det gäller humle är norra Uppland och Tierp. Humlens historia i Norduppland går tillbaka åtminstone till 1200-talet. Det finns flera historiska dokument som omnämner humlens betydelse för Norduppland. År 1356 gav Johannes Karoli ett kvitto till kyrkoherde herr Thomas i Tierp. Kvittot meddelade att Terps kyrka hade betalt 100 mark svenska penningar och 2 skeppund humle i avgift för att en präst skulle be för Tierps församlingsbor i domkyrkan.

År 1456 förlänade kung Karl Knutsson Bonde Tierps härad ett vapen föreställande tre humlekottar. Kungens brev är daterat till den 24 augusti, S:t Bartolomeus dag. En dag med betydelse för humleodling och den dag som sedan gammalt markerade att man först vid detta datum fick börja skörda humle. Även på 1600-talet verkar humledodlingen vara något av en specialitet för häraderna norr om Uppsala.

Svanby Humlegård odlar tre humlesorter från den här insamlingen som är utvalda att tillhöra s.k. Grönt Kulturarv. Humleplantorna är funna med hjälp av de geometriska kartorna från 1640-talet.

Svanbyhumlen ingår inte i Grönt Kulturarv utan är en humle som växer på gården.Analysen på Svanbyhumlen gav en alfasyra på 4,4% och en betasyra på drygt 6%. Extremt hög oljehalt samt den högsta kända farnecenhalten 34,4 av svenska humlekloner/sorter. Provbryggningarna har gett öl med utmärkt smak. Läs mer om Svanbyhumlen här. 

Lattitud 66 är arbetsnamnet på den humle som samlats in från mormors mors gård, och den har alltså växt och producerat kottar på 66:e breddgraden. Det ska bli riktigt intressant att följa hur den artar sig här i Svanby och vilka värden den kommer att få vid framtida anlyser.

De tre sorterna vi fokuserar på (förutom den egna lokala Svanbyhumlen och Lattitud 66) är Hulla Norrgård, Korsta och Näs. Du kan läsa mer om dem här nedanför.

Näs, SWE 54

Byn hade fem humlegårdar enligt lantmätare Sven Månsson 1640-1641 (GEORG A3:227-228) i Västlands socken, Tierp. Klonen 'Näs' har ett mycket vackert växtsätt med stora kottar på korta sidogrenar. Den blommar generellt i slutet av juni och början av juli. Mognar kring månadsskiftet juli/augusti. Formen på kotten är medelstor och oval. Svag humledoft (grönhumle). Utförda analyser påvisar en alfasyra på 6,3 vikt%. Oljehalten är hög (1,00ml/100g).

Halten av fem vanliga oljor (vikt%): 

20,6% myrcen
05,6% beta-caryophyllen
13,4% alfa-humulen
29,2% farnecen
03,0% linalool 

Bryggning på kottarna gav ett öl som generellt bedömdes som utmärkt och kommenterades som friskt. Den speciella karakteriseringen av aromen var äpple med undertoner av honung. Den dominerande smaken var äpple och citrus/grape men många hade även noterat trä/örtigt/kryddig. Torrhumlingen gav ett öl med arom och smak av äpple och grönt gräs.

Hulla Norrgård, SWE 4

Hulla Norrgård, kommer från Hulla by mitt i Österåkers historiska humleodlingsdistrikt. Denna humleplanta är funnen genom metoden "från växt till historia". Humlen växer även i Julitas klonarkiv. Humlen ingår i grönt kulturarv. Hulla Norrgård har medellånga sidogrenar utmed två tredjedelar av växten och blommar i slutet av juni och början av juli. Mognar i början på mitten av augusti. Formen på kottarna är medelstor och har en oval tillspetsad form. Humledoften är tydlig.

Alfasyran är den högsta som analyserats i det insamlade material (8,1 vikt%) men även oljan är extremt hög.

Halten av fem vanliga oljor (vikt%): 

43,2% myrcen
05,5% beta-caryophyllen
15,5% alfa-humulen
20,0% farnecen
08,0% linalool 

Provbryggningar på dessa kottar har gett öl som generellt bedömdes ha en utmärkt arom och smak. Den speciella karaktäriseringen var övervägande örtig/kryddig med mycket citrusarom. En del bedömare hade noterat en arom av kryddnejlika. Smaken var örtig/kryddig med undertoner av trä. Torrhumlingen gav en speciellt utmärkande arom och smak. Påminde om färsk humle. Smaken var trä, grönt gräs och örtkryddig.

Korsta, SWE 25

Humleplantan kommer från Korsta by, Sköns socken nära Sundsvall. Humleplantan är funnen genom metoden "från växt till historia" och ingår i grönt kulturarv. Vissa år kan tydligen även hanblommor bildas. Korstas sidogranar är medellånga på plantans övre två tredjedelar och blommar i månadsskiftet juni till juli. Mognar gör den i mitten av augusti och kottarnas form är stora och rektangulära. Grönhumle: tydlig humledoft.

Alfasyran är 7,9% strax under Hulla Norrgårds men oljehalten är extremt hög. 

Halten av fem vanliga oljor (vikt%): 

28,7% myrcen
11,9% beta-caryophyllen
32,9% alfa-humulen
00,2% farnecen
02,0% linalool 

Provbryggning gav ett utmärkt öl och aromen var komplex och beskrivs i termer som blommig, röda bär, äpplen citrus/grape och tropiska frukter. Även smaken var komplex och bedöms i termer som röda bär, blommig, örtig/kryddig med toner av citrus/grape och grönt gräs. Torrhumlingen gav ett speciellt utmärkande öl med arom av kronärtskocka, ost/svamp/läder och grönt te. Smak av röda bär och mandel.

UTVÄRDERING PÅGÅR
Notera att värdena här ovan är de som rapporterats från Grönt Kulturarv. De skall ses som riktlinjer.

KÄLLOR:
Humle i den svenska nationella genbanken av Else-Marie K Strese
Humle: det gröna guldet av Else-Marie K Strese, Clas Tollin